Torsdag kväll..

Jaa torsdag är precis vad det är. Kväll dessutom.

Nu känns d som att verkligen på sätt och vis kommit ikapp mig med språngsteg,trots att jag inget hellre vill än att vara ensam så känner jag mig inget annt just en kall och blåsig höst kväll som denna än just precis ensam.

Vill ha en varm famn att krypa upp i och bara kramas, någon som klappar mig över håret.
Visst låter det mysigt, ni som redan har det så flinar nog belåtet åt mig just nu =D
Ni andra känner säkert detsamma.

Dagen idag har kännts som att allt gått emot mig, har varit inomhus större delen av dagen.
Får en känsla av att inte duga som umgänge till en del, att man inte är tillräckligt "fin", kanske skäms ens nära för en?

Har storstädat och tvättat idag, gjort köttgryta..Kramats med barnen.
Känner mig full av ångest, medicinen hjälper inte när den kommer i såhär stor dos.

Som att man ska kvävas :-O
Nåja, nån som minsn staffan hellstrands låt om fågel blå?? den e mysig på nått sätt=)