börjar lika en självhatar blogg!

Så är dock inte fallet, är dock duktig på att klanka ner på mig själv (därav denna ångest) MEN tro det eller ej så vet jag att jag både ser bra ut och faktiskt är en allt genomsnäll människa , men kan dok va fruktansvärt elak om jag vill det=)
Slår aldrig först men slår ALLTID tillbaka!

Nu till en fråga som jag om någon borde kunna svara på?!
Hur underhåller man en 2,5 åring oh en 4 ring?
Jag tycker jag gör mitt allra bästa för att vara en alldeldes utmärkt kläm-käck men skogpromenader, lekparkeen, endast godis på lördagar, borsta tandsingarna noga ......

Men ändå känner jag att det inte räcker till, kanske är det mina ´modersinstinkter det är något fel på, eller så är jag bara medfött dum i huvudet.

Men jag har ingen aning. Jag är dålig på att sätta gränser och ge konsekvenser till min son.
Fast jag försöker. Tro mig vi kan kriga ändå, vilket alltid resulterar i dåligt samvete om kvällarna när d ä'r min tur att sussa.

Känner mig utmattad av två barn mítt i varsin fas i trots åldern, Tess o
potträning, och Neos starka vilja och bådas överaktivitet (mestadels Neo) och den sk Syskärleken som innefattar ett evigt bråkande och retandes och slagsmål om ALLT! (med betoning på ALLT)
Men ändå kan jag knappt vara utan dom.
Livet är bra konstigt. Idag har vi iaf vart ute o cyklat, pärlat, lagat mat och jag har skurit mig i tummen.
Dom ringde innan från dagis innan och berättade att Tess fått en spade under ögat:-( s¨å det blivit ett jack där, första tanken va "vaffan e det för unge som skadat min tjej???" kokande av ilska. Men lugnade ner mig efer en kort stund oh insåg att sånt händer hela tiden, Och hur ofta skadar inte mina barn andra barn i ren euntiasm?

Ska vara dum och oansvarig och traska upp till Brittas och köpa mig en stor påse godis tror jag.

Fan vad jag saknar Mange, vill beklaga mig för honom. Han skäller alltid på mig.
Och tro d eller ej men jag njuter av det, känns tryggt.