Jag ska följa dig längs vägen så vuxen med din hand i min... Jag håller mig kvar i det du lämnat.
Jag kände dina ögon den där natten, dom följe minsta steg.
Visst finns det dagar när jag kan låtsas som allt är som förrut, och visst finns det dagar när det gör så jävla ont. Du har fått så stor del av mitt liv,Jag kunde inte andas tillslut.
När jag ser på foton så undrar, jag vart har du tagit vägen?
Jag gav upp för längesen.
Jag drömmer om en framtid som glömmer. Och jag drömmer om en framtid med dig. Fast jag följer dig längs vägen, så kan löften brista, om och om igen.
Du håller mig kvar i nått jag lämnat.
Jag ser ljusen som tänts vid vägkanten, jag ser pojkar som gråter och flickor som håller dom i hand. Ser en man som tar en tyst minut för sig själv. Varför är du en av dom som inte längre är bland oss?
Jag är en av dom som gråter när ingen ser på, jag berörs. Jag ser mig i spegeln, ögon röda av gråt. Jag tänker hur gick det till? hur bar du dig åt?
Jag blir så rädd när jag tänker på det. Aldrig mer ung eller aldrig mera fri.... När det handlar om dig har vi rätt att ta någons parti.
Du springer aldrig mera i fatt, Jag vågar inte ens tänka framåt men är livrädd att fastna här.
Jag vill ha en sista chans att se dig, jag vill ha dig nu som jag hade dig förrut. Jag vet att det är svårt.
Ring bara oh berätta hur du mår. Försöker tänka bort dig på alla sätt, fast det går inte, jag vill ju ha dig här och nu!
Jag sitter vid fönstret i mitt rum, ser upp mot himlen och ser hur du tindrar som en stjärna. Är det så det ska vara? Att man ser det man vill se oh hör det man hör?
Jag är trött, försökt att vara allt på samma gång, så mycket som man kan göra, borde och vill och mitt i allt ska man räcka till.
Jag är tom, det finns så mycket måsten och mitt i allt så ska man vara verklig.
Allt som jag skriver känns ändå för kort, och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort. Jag är tyst, och försöker känna efter. Fast jag inte vill. Vill inte veta hur det känns.
Jag sätter mig ner, utan ett ord. det står skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan.
Tänker på dina ögon så öppna fast dom inget mera ser, att du aldrig mer ska få skratta eller kyssa mig när jag ler.
Röda ögon ser svart.
Jag skänker en tanke till dom som ligger sömnlös i natt.
Jag ropar högt efter dig, men du svarar inte. Känner mig så ensam.
Det smärtar.
Snart städar dom gatan och då försvinner alla spår... Allt är som vanligt, men Conny blev bara 22 år
Det Kan aldrig göras ogjort det där som hände den där oktobermorgonen...
Ajjemän på Lördag ska jag och Amanda bege oss in till Sofie och resten av alla brudar. Vi ska frossa i löskukar. Inte för att det egentligen är min grej det här med gummigrejer föreställande manliga genitalier. MEN kanske hittar jag min mirakel kuk och aldrig mer vill lämna sovrummet, och kanske aldrig mer ägna en minut åt en man =)
Ska i vilket fall bli hur kul som helst. Är ganska övertygad om att kvällen kommer inehålla mkt fniss och ett och annat glas vin, Så när kvällen börjar lida mot senare klockslag kommer nog sofies lilla etta mer och mer börja arta sig till en hönsgård :-D
Nåja, kommer iaf bli grymt. och jag längtar som faaaan...
Stressade & något försenade i vanlig ordning på morgonen risar vi i väg till dagis i regnet. Väl framme plockar jag ur Tess samtidigt som Neo ställer sig upp i vagnen och vagnen välter, Neo slår i huvudet och jag hör Tess gråta, men reflekterar inte så myket över det eftersom En smäll i huvudet känns mer viktigt.
Som tur var så var det ingen fara och när jag kollar på Tess kan hon inte stå upp, hon gråter jättemycket oh kan inte södja sig alls på sitt ena ben.
Så detblir att ta med sig lill tjejen hem och bädda ner henne i soffan för att se hur det artar sig framåt förmiddagen, gör det fortfarande ont får jag ringa vårcentralen. Kunde iaf konstatera att inget är brutet.
Så det känns ju inte direkt som en höjdar start på veckan :-( Min stackars Lilla!
Är det idag, men istället för att tända första ljuset så tänker jag tända ett ljus för min älskling, och hoppas att han ser det, blir glad och ler mot mig med sitt fina leende.
Vill att han ska veta hur viktig han är, hur mkt jag tänker på honom och hur mkt jag älskar honom.
Har ni någonsin sett nått sötare litet flickebarn??
Nee trodde inte det heller... Förstår ju varför hon är så söt med, hon har ju genetisk tur iaf=)
Det andra lilla underbarnet får jag tyvärr inte med på bild, han är inte lika mkt linslus som vi tjejer är :-/ Ååååå vill äta upp henne my sweet little princess <3
Fy han, i brist på annat eftersom mina barn sitter som fastklistrade framför karlsson på taket så hamnade jag oskyldigt på min favorit sex-shopping-sida.
Hittade diverse kläder och leksaker jag bara måste ha fan va underbart.
Måste hitta en frivillig snarast att utöva perversa och smärtsama lekar med. Fyyy fan vad snajsigt.
Sjuk jävel tänker ni, jajjämensan, har aldrig påstått mig vara "normal" eller ens lite friskförklarad. Hellre lite lustig och få en fullständig njutning än att ligga och flåsa i missionären hela livet ut=)
Jag vet att jag e grym i sängen iaf=) Neeeeee ska fortsätta kia lite på sidan, här e några av grejerna jag vill ha iaf!
Det är söndag och mjukisbrallorna får göra sitt jobb, sitta på min förslöade och mäkta sexiga kropp.
Är slö som fan och när jag kolla rmig i spegeln funderar jag på om jag börjar förvandlas till ett penntroll. Håret yvar åt alla håll och kanter.
Nåja, jag får bjuda allmänheten på det helt enkelt.
Barnen är ganska lugna idag, konstigt, dom borde ha sockerkick, jag mutade dom innan med non-stop för att dom skulle sittta stilla i soffan medans jag o Roger drack kaffe.
Roger aj, han kom till mig i går, åt lite chips, tjötade och sov kvar. Gött att slippa sova ensam. Det jävligaste är att jag inte sover på nätterna, vaknar hela tiden.
Förbannade sömntabletter (har slutat med dom) !
Har utan tvekan större sömnproblem nu än innan jag började med dom. Hoppas det ger med sig någon gång.
försöker klura ut ett roligt söndags nöje att ägna dagen åt, men kommer dok inte på nått vidare intressant att göra :-S
Vad fan ska allt ara så tråkigt för, eller är det jag som har brist på fantasi tro?
Kanske är jag bara en tråkig och sysslolös och jävligt korkad människa?
Att gå ut känns för kallt, att städa känns tråkigt, att baka har jag ingen lust med. Kanske går det någon bio ikväll?! hmm det borde jag kolla upp. Det skulle ungarna gilla.
Här vandrar jag omkring ensam och rädd. Tittar mig omkring och tror att alllt jag ser vill mig ont.
Jag saknar Conny. Mitt liv. När kommer han? när ringer han? När loggar han in på msn?
Aldrig mer? Vad säger du?
Orkar inte, jag vill bara bryta ihåp, jag saknar honom så jag vill fan bara dö.
Min älskade lilla vän. Världen och livet är orättvist. Det finns så många andra som förtjänar att dö som ändå får behålla det värdefulla som livet erbjuder utan att vara tacksamma och rädda om det dom fått.
Så orättvist.
Jag vet att jag tjatar om Conny, jag vet det. Men vad ska jag göra? Det är ju han som kretsar i mina tankar. Det är honom jag älskar och saknar. Jag får panik, gör vadsomhelst. vill se honom en sista gång. Då menar jag inte död, för det har jag redan gjort. Jag vill se honom livs levande skratta mot mig.
Som förr.
Fan min lilla älskade vän. Helvete. Jag vill inte åååååååååååååååh.... snälla väck mig ur denna hemska mardröm. Vet inte hur jag ska ta mig ur det annars. Lider så fullständigt.
Vill bara vara nära hans varma levande kropp. Känna hans andetag, njuta av varje sekund av hans närhet som jag gjort så många gånger förr.
Höra hans kärleks förklaringar och hans dumma jävla historier om vad han vart ute på, få skälla.
Ååååååh min lilla älskade Conny, kom tillbaka. Vet inte hur jag ska överleva utan dig. Tänk att du aldrig mer ska få skratta och le, aldrig mer få kyssa en flicka som ler, aldrig mer få äta eller drika en öl....aldrig mer få ligga i min soffa...
ååå gud vad jag älsakr dig. Du ÄR så underbar.
Tror ingen fattar hur mkt jag älskar honom. Hur jävla mkt jag saknar honom.
Faaaaaaan................. skulle behöva nån stark j-a medicin för att klara av smärtan.
Vill ha hans kärlek, hans armar omkring mig, hans blick i min. hans händer i mina.
Vi va så kära, som två tonåringar sprallade vi runt i varanderas sällskap.
Bara för att vi känt varann sååå länge men ingen vågat erkänna kärleken till varann även fast den var uppenbar. Aldrig förr har vi varit varande kroppsligt nära (förutom när vi låg nakna och bara gosade utan sex hösten 2003 i min längenhet)
Saknar dig. Du va grym. Du va underbar. Många hatade dig för den du utgav dig för att vara. Dom som kände dig älskade dig för den du var, för vi visste vilken fin männisiska du va.
Vi visste din omtanke, ditt medlidande, ditt Oegosistiska sätt, din snällhet och hur jävla fin du va.
Du va så snygg, såsexig, så attraherande, du raggade på alla söta tjejer, Du va en don juan. Men du kom alltid tillbaka till mig. Även fast vi aldrig hann bli ett par.
Du va exakt som jag, vi va verkligen som pusselbitar, passade perfekt. Identiska. fan lova att vänta på mig, jag kommer att komma till dig älskling. En dag gör jag det. Ingen är odödlig. Vill veta att du står i ljuset och väntar, annars är jag för rädd. Känns tryggt att veta att du kommer vänta.
Varje gång jag ser stjärnor så tänker jag på DIG. För du va en stjärna. Fin som en. Du bländade som en iaf.
Du kunde reta upp en som ingen annan, men ändå fick du mig alltid att skratta och le, du fick hela mig att pirra. I så många år.
Varför just du???? Fattar d inte, fast jag ändå fattar. Du anar inte hur skönt det är att få skriva ur sina känslor för dig här. Även fast du inte kan se vad jag skriver känns det som jag pratar med dig.
Sitter och dricker rödvin, vill lipa, kommer jag troligen göra med.
Orkar inte gråta. Gör allt för att slippa lipa, ipa som en j-a unge i blöja.
Gör ärligt talat allt för att glömma dig, samtidigt som jag gör allt för att påminnas om dig. Du har din vita tröja och dina kalsonger här i din "egna byrålåda" luktar på dom hela tiden, det är tyvärr rentvättat, önskar det luktade du.
du luktade speiellt, du luktade mkt, du va inte glad i att duscha. fick tvinga dig *LOL*
ÅÅÅÅ känner mig så frustrerad. ÄLksar ju dig. Du ska vara här, det är lördag. Du brukade vara här, din lilla rymling.
Ååååh lilla Conny...Varför är världen så ond? varför ska alltid dom goda få lämna in?
Hur kan någon som du försvinna, det måste vara för att någon däruppe behövde dig.
Du va så fin. Älskar dig. Gör så ont. Skulle kunna skriva en bok om just dig som person och hur ont saknade efter dig gör.
Begravningen var rörande fin. Jag hade tagit min stesolid så jag kunde inte ens gråta. Även fast det gjorde äckligt ont.
Hade gråten i halsen med det gick inte. Mina blommor som jag köpt åt dig min älkling stod så ståtligt brevid kistan på en pelare. Kändes så bra att mina blommor fick stå där brevid dig. Skulle kunna köpa hela världen åt dig, det vet du. Har köpt så mkt åt dig av kärlek och du blev jämt arg och sa att du kunde köpa det du ville ha själv. Men det kunde du ju inte. Du hade inga pengar. Och jag gjorde det ju för att jag älskade dig.
Lyssnar på vårt inspelade samtal hela jävla tiden, där du frågar om jag "kan tänka mig att leva mitt liv med dig"
Klart jag skulle gubben. Allt va bara så komplicerat. Jag har ju barn. Annars hade jag kunnat det.
Du visste vad mina barn betydde för mig. Väldigt mkt. Precis som du min gosegris.
Fan vill gråta. Vill kräkas. fan vad det smärtar att du för alltid är borta. Måste du vara det? Kan man inte få en andra chans? Kan vi inte bara byta plats?
vad som helst. Jag är en omtänksam jävel men du va en bättre människa.
din mamma och bror saknar dig sååååå... din mamma gråter hela tiden, det skär i hjärtat att se, hon älskar dig. Snälla Conny kom, måste det vara så definitivt?
Va lite aktiva gällande kommentarer nu och hjälp mig välja klänning, annars är risken överhängande stor att jag köper alla fyra vilken inte min plånbok skulle gilla :-/
Jag är ju den sista på planeten jorden som anses vara verken kärleksfull eller romantisk.
Och alldeldes riktigt, det är jag inte. Blir typ aldrig kär. Har vart det i Conny och i mina barns far i stort sett.
Känns hemskt att säga men Conny betydde mer. Det va äkta kärlek
Och NÄR jar väl är stormande kär, då måste jag nog erkä'nna mig vara sådär slibbigt äckligt pussig oh romantisk, köper presenter och blommmor, fixar middagar och annat snuttimys.
Men om ens RIKTIGA kärlek inte finns mer, vad gör man då? Får man en ny chans?
Jag är säker på att om det finns något efter detta så kommer det bli han och jag i ett annat liv. Det har jag bestämt. Han väntar på mig, det vet jag.
Han besöker mig nog och smeker min kind som han så omsorgsfullt brukade göra. Leker med mitt hår och håller om mig. Klappar mig över magen och svamlar om allt möjligt.
Han va en drömande man. Han hade mycket fantasier, planer och en ganska positiv inställning till framtiden. Tuvärr levde han ett alldeldes för spontant liv i Nuet, vilket fick sina konsekvenser.
På ett sätt är jag rädd att träffa någon och känna som för Conny, för det är ju han och jag. Samtidigt som jag också vill känna lycka någon gång i framtiden.
Saknar honom så jävla mkt. Fattar inte att det inte känns lite lättare någon gång. Det känns fruktansvärt fortfarande. Så tungt och kvävande. Sorgset. Så fort något påminner om honom så känns det som en kniv i hjärtat. Drömmer om honom på nätterna. Då är han hel. Fin och levande.
Vi kramas oh pratar, skrattar och springer runt, då är hans ben fulla av spring och liv, hans hjärta slår och hans ansikte är inte längre fryst i en min utan ler, ögonen brinner och kroppen är inte livlös & kall utan varm och trygg.
Hans händer kramar mina. Inga blåa naglar och ihåpsjunkna händer som sist jag såg honom på bårhuset utan dom är mjuka och stora.
Faaan min lilla älskling. Vill inte forsätta utan honom, det är så orättvist. Varför just han? varför just jag?
När jag träffar honom när jag lämnat jordelivet ska jag börja med att slå honom för jag är så arg och frustrerad över hur han kunde göra såhär mot mig.
Jag som älskade honom så mkt. Hur länge ska man orka??
Inte nog med att mitt livs kärlek sen tonåren försvinner ifrån mig, Vi va ett par. Så fort han avlider blir jag och hans äldre bror ett par.
Samtidigt som jag har sexuella realtioner med andra :-S
Fan vad fittigt det låter. Det är ialla fall vad ryktet säger :-S
Bara det att sanningen att säga har jag inte haft något förhålllande med någon av dom.
Och vad det kommer till andra sexuella relationer låter jag det va osagt (det betyder inte nödvändigtvis att jag är skyldig)
Har även hört liknande rykten om hur "Conny vrider sig i graven för att jag och hans bror nu är ett par"
Att folk har mage att dömma, att prata ner folk i djup sorg och att folk har mage att prata om någon som tragiskt nog inte finns.
Kan informera allmänheten om att hade Conny varit ren, då hade vi vart ett par och då hade jag aldrig varit otrogen mot honom, för det finns ingen man på denna jord som kan jämföra sig med Conny.
Ingen som attraherar mig så, ingen jag älskar så, ingen jag är så kär i. Skulle aldrig ens överväga det, för det ögonblicket skulle aldrig infinna sig.
När det kommer till hans bror så är det också en helt fantastisk människa.
Nåja, jag kan visserligen bjuda alla på lite gott skvaler, för jag bryr mig inte, jag vet vart jag står.
Gör bara ont när Conny blir indragen.
nåja, ska plocka lite här sen blir det att köpa lördagsgodis till barnen och laga lite mat. "Wherever you go, I will follow you. I just want to be where you are. It does not matter how far ... one day I come to you my shooting stars"
Vet att du finns där upp min älskling, tittar upp mot himlen ibland, såg ett stjärnfall för en vecka sen, tänkte på dig och önskade mig nått. Ikväll är det fem veckor sedan du försvann från mig. Ska tända ett ljus för dig. Kommer alltid älska dig, det lovar jag dig.
Visst är det underbart? Faktiskt så måste jag säga att jag tycker det. Vaknat på rätt sida idag med. Ungarna och jag låg och kelade en stund i sängen nu ligger dom skavis i soffan o kikar barnprogram.
Lat som jag är ska jag lägga mig en stund och blunda/slumra medans dom hypnotiseras av det tecknade på dumburken.
En annan mycket konstig grej är det här med choklad på morgonen, varför är det såå gott?
Vill ni veta nått hemskt? Jag brukar har choklad hemma i någon form (eller nått annat som innehåller mkt socker)
Så jag kan vakna på nätterna av sötsug och ställa mig och äta, visst är det sjukt. Jag är nog socker beroende. Eller inte NOG utan jag ÄR.
HErregud, 24 år och missbrukar socker, tänk om jag blir tjock och tappar tänder :s
Ne bäst att passa på att ta dom där minuterna av avkoppling medans ungarna väl är tysta =)
Fredag kväll, jag e på G i dag faktiskt, ska snart på börja lite matlagning och korka upp lite vin. Så fort barnen somnat, Eller Tess sover redan. Neo inom en tidsperiod på dryga 2 minuter.
Har vart en rent av kaotiskt coop runda, trevligt men jävligt mkt folk.. Det är ju så man får dåndimpen på första bästa idiot...
nee nu måste jag nor påbörja min matlagning.... Whweeey......
Vart man än snavar in på bloggar, på msn så bemöts man av detta "Jag älsakr min son/dotter..." Eller "Göstas mamma" osv...
Varför?
Kanske är jag jävligt trångsyn och kanske rent av okänslig?!
Men jag anse inte mig själv behöva bekräfta kärleken till mina barn på nätet :-O
Kalla mig hemskt. Men hur kul skulle ni läsare med handen på hjärtat tycka att det va att varje dag snubbla in på min blogg och läsa tio meter sida om hur duktiga mina barn är på diverse saker, och hur mkt jag älsakr dom.
Är inte det en självklarhet?
En så självklar sak i min vardagg och i mitt liv att det inte ens känns nödvändigt att skriva. Nästan befängt.
Skulle nästan vara skrattretande om min morsa hade mailen "johannasmamma@hotmail.com" Eller skrev på sin facebook (nu har hon ingen fb men ändå)
"Ååå vad jag älsakr Johanna, mitt allt <3"
Jag skulle skämmas.
Klart får folk skriva precis vad dom vill, är ganska övertygad om att min provoaktiva stil vad det gäller att synas oh höras med både svortdomar och se förmodligen retar galfeber på folk, framfrallt alla "latte-mammor"
För visst är jag en hemskt människa som bjuder ut mig så som jag gör? Men det är för att jag har små barn, dom läser inte vad jag skriver (tack o lov)
Jag är en sådan person, jag e galen, jag gillar det.
BAra för att jag är mamma, är jag fortfarande Johanna. Och Jag är även Johanna gentemot mina barn (även om jag inte anväder det språk till dom) Vi är öppna och skojjar.
Jag uppfostrar mina barn strängt och bestämt, jag skämmer även bort dom med både presenter och kärlek, vi har både strikta rutiner oc regler även fat att jag är den jag är och folk säkert tror jag e en sjuk jävel.
Tro mig, även jag faller ut i gråt stundvis när jag tittar på nått av mina sovande barn och inser hur mkt jag älsakr dom, hur fina dom är.
Jag blir varm i hjärtat av att se dom utvecklas, skratta och är stolt över att få vara den av två föräldrar som kämpande får vara en del av deras liv oc att ha fått möjligheten att få vara just MAMMA.
Det är helt fantastiskt.
MEn det är nog inget som intresserar er, hur arga ni än säkert blir på mig ibland så tror jag sannerligen ni hellre läser om mitt/andras sexliv och sjuka bisarra saker än om mina ljuvliga små juveler till barn.
Har jag fel så rätta mig.
Som sagt, ala skriver vad ni vill. För jag läser inte ens sånna bloggar som inte innehåller annat än just barn. Det är tråkigt. Har jag vart inne och kikast en gång och upptäckt att det är en sk "leffe blogg" återvänder jag aldrig igen.
Nee nu ska vi ut=)
"Im the bitch, Im the queen Im the girl in your fucking dream"
min lilla dotter springer omsorgsfullt runt i mina nylonsprumpbyxor, mina armband och mina hårband och talar flitigt om att hon minsann är "mamma Johanna"och jag är Tess.
Det är smickrande eftersom hon är väldigt snäll mot mig, hon klappar mig, talar om att jag är söt, bädar ner mig och matar mig nästintill hysteriskt. Det måste ju betyda att det är så hon ser på mig..
Dock undrar jag va hon har för bild av mig Haha...eftersom hon innan sprang runt i mina stayups, gummi stövlar och va fånig haha..
Det är konstigt att tjejer redan från början tycker det är så roligt att gå igenom sin mammas garderob och smycker/smink.
Hmm fredag idag iaf, planerna för idag är att baka lite pepparkakor och ge oss på projekt pepparkakshus, låter lättare än vad det är.
Iaf när vi snackar om den Icke-händiga Johanna, så tom ett simpelt projekt som ett pepparkaks hur känns svårt :p
Japp någon fång i början på nästa år kommer jag att med flygplan ta mig till värmen, det klarblåa vattnet och spriten =)
Med vem och vart jag ska är inte spikat än. Vet bara att Mr Chris (kriss, kryss, kiss, piss X) ska med. Är det någon jag känner som läser detta som är sugna på att haka på så hojta till för övriggt=) Ju fler desto roligare.
Bara va lat och bada och sola, festa och se lite av ett annat land. Inte lyfta ett finger. Ta semester som både mamma och allt vad ansvar innebär=)
Jag är ju absolut ingen fantasst av verken vinter eller jul :-S
Okey visst lite små mysigt är det väl det kan inte förnekas. Så nu har iaf ljusstakarna åkt fram på barnens rum. Tyvärr blir d nog inte så mkt mer än just ljusstakar och kanske en oh annan tomte.
Kommer dock julbaka lite, men det är mest för att jag är en gottegris utan dess like och använder julen som en ursäkt för att äta.
Barnen har idag även fått välja varsin choklad kalender, vart dok inte förvånad över vilka dom valde...:-p
Hittade min gamla dagbok, den innehåller mestadels min hemliga kärlek till Conny, vet inte ens om d syns när jag fotat, men tycker det va sött iaf, detta skrev för snart 9 år sedan, av mina 15 åriga tånårskära fingrar.
Nästan så snuttigulligt att man blir illamående ;-) Men men det va ju trots allt Conny. I ett annan blad har jag skrivit nått i stil med
"jag vet inte vad jag ska göra, jag måste ha honom någon gång i livet, älskar honom. Utan honom vill jag dö, det är för honom jag lever....."
Om jag bara veta då hur ödet skulle se ut för oss både 9 år senare.. att kärleken fortfarande skulle brinna lika intensivt, och att jag trots allt skulle förlora honom...
Du gjorde dig hörd även om du inte var här, genom att ringa stup i kvarten, vibba mig på msn.
Hela tiden. Va du inte i lägenheten stod du utanför och ropade.
Skämde alltid ut mig genom att vråla på mig och vingla runt bland folk.
Saknar dig sååå... Saknar ditt fina hjärta, tänk att det snälla hjärtat förevigt slutat att slå?!
Det är ju så oerhört jävla sorgligt. Deprimerande. Blir man någonsin människa? blir man det?
Hur länge ska man sörja? jag fattar som alla andra att sorgen alltid kommer existera men hur länge ska den göra såhär jävla ont?
Jag orkar inte med det.
Det tynger så. Känns som jag numera är halv. Vad är man utan sin kärlek?!
Trodde det skulle bli vi, den ända mannen jag verkligen velat spendera mitt liv med utan tvivel bara han hade ryckt upp sig för att passa in i mitt liv med barn.
Det var vi två. Jag brukade säga "vi är inte ihåp så du ska inte bestäma det" då svarade han " nee fast vi är ju typ det"
haha antinge är man det eller inte enligt mig, inte "typ det"
Åååååååååååååååååååååååååååååååå jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Måste du vara borta? Varför?
Lilla plutt. Dumma dig.
Nu är du bara aska. Vart är din själ då? Finns det nått efter detta?
Kan du inte göra dig påmind? saknar ju dig.. vill ha dig här. Gosa med dig. Pussa på dig. Det är så tragist, tomt och ensamt. Fan.
Lyssnar på "always love you" med dolly parton, texten passar in perfekt på hur jag känner. Ååååååå min lilla skrutt...vad Fan ska jag ta mig till?
Ja det är jag det, helst med caps lock på hela namnet =)
Tänker från och med nu höja huvudet rakt upp med näsan i vädret, vinka bort alla onda jävlar, Jag står med båda fötterna på jorden, vet vad fan jag vill och tar fan vad jag vill ha med.
Nu undrar ni varför jag måste hävda mig just nu i denna stund för.
Jo, det ska jag berätta. Jag bara fick en influens över hur fantastiskt unik jag är.
Vet ni varför?
Jo för jag är så fruktansvärt snäll och varmhjärtad, det är få som är det.
Har suttit och luskat ut allt snällt jag gjort, hur mkt jag bryr mig om människor runt omkring. Hur gärna jag vill vara alla till lags.
Ändå är jag en väldigt annurlunda människa som säkerligen uppfattas som skit skum och jävligt elak pga min attityd.
Men icke, och att ha så mkt plats i hjärtat för så många levande ting är värt en stor eloge till bara lilla vackra mig =) Wooohooo...
faaan vad jag är bra, visst är det så?!
jag oh barnen har ätit lithells kokekorv med bröd, fan vad gott det är. Sjukt gott när det knakar sådär när man tar en tugga på korven.
ikväll blir det tomtegröt med kanel och socker, yammi.
NE nu ska jag ut på balkongen och dra i mig gift :-S
För det första vill jag varna känsliga läsare för en obehaglig bild INNAN ni scrollar ner!
Satt m Christofer på msn, jävligt uttråkad och hade lust att forska runt i nått kul. Så bad honom säga ett ämne, vadsom, helst nått sjukt.
Han kom inte på nått så under tiden kom jag att tänka på Scat.
Alltså för er som inte vet vad det är, så är scat när du på något sexuellt vis tänder på avföring. Jag kan inte fatta det, Hur kan man vilja ha det i munnen?
Wet sex är en helt annan grej, även om det kan ses som vidrigt i mångas ögon så är det inte ens i närheten av Scat eller "Spy-sex" (glömt dess benämning)
Uuuuuuussch jag mår illa, kan nämna att jag är grymt äckelmagad (det kan Amanda intyga som på flera luriga sätt försökt få mig att se filmen "two girls one cup" där två lesbiska tjejer äter varandras bajs)
Det va med ett stängt öga och ett halv öppet som jag googlade mig fram till denna vedervärdiga bild.
Nåja folk får väl visserligen syssla med vad dom vill, men kan man vara normal om man finner det upphetsande? Jag vet inte. usch.
Har lust att slå den där håriga äckliga röven med nått så den går sönder :-(
GROOOOOOOSE...
Nee fy fan, dax för promenad och hämta barn strax. Lär ju inte bli nån middag för mig idag iaf :-/
Håll med om att bilden nästan ger ifån sig en doft?? :-O
Skulle du kunna efter din död skänka diverse organ samt vävnader till någon som behöver dom bättre än dig?
Du är ju trots allt död, finito ...
Jag har nu anmält mig (alldeldes försent men bättre det än aldrig) så att dom säkert vet vad jag vill om jag skulle dö så slipper mina nära tänka på det.
För mig finns ingen tvekan.
Jag ska ändå brännas, och varför ska mina inre organ nödvändigtvis följa med mig in i ugnen?
Jag behöver dom inte. Sen tycker jag att om man är helt emot att själv donera sina organ, då borde man ju inte heller snällt tacka ja till ett organ från en annan människa om man själv skulle hamna i den sitsen.
Jag skulle tillochmed donera mina barns organ om det fruktansvärda skulle inträffa att dom på något vis avled =( Tänk då att få hjälpa någon annan, och att mitt barns hjärta (eller annat organ) fortfarande dunkar och på så sätt lever vidare.
Är inte det ganska fantastiskt mitt i all tragedi?
som utlovat så kommer här ännu ett stycke ur min bok (som aldrig blir klar)
Kan nämna att detta faktiskt handlar om mig och conny
"Jag satt bakåtlutad i korridoren, håret va satt i en slarvig fläta som hängde ner över axeln. Hade ett par svarta byxor som nästan va förstora över mina smala ben, och den militärfärgade rocken hängde Luffigt över min överkropp.
Benen hade jag långt ut på korridor golvet, blicken fäst på två killar i 8:an som spottade ut hot mot den lilla killen som va min bästa vän.
Inte bara min bästa vän, utan också min kärlek, ända sen jag såg honom i höstas hade han fått mitt hjärta att slå dubbelt, han såg upp till mig.
Inte bara för att hann va huvudet kortare än mig utan han tyckte jag var tuff. Jag gillade det. Jag hade ju trots allt makt. Inte bara för att jag tillhörde sista årgången utan för att jag faktiskt va jävligt kaxig.
Jag började reta mig ordentligt på den där småfeta 8:an som stod framåtlutad med en vit keps högt uppsatt på hjässan på ett jävligt fånigt sätt hänger över min hemliga kärlek.
Jag reser mig upp, hör hur kängorna hasar i korridor golvet, dom är för upptagna för att höra mig. Jag går fram och rycker tag i den lilla feta 8:An med båda mina händer, lyfter upp honom några centimeter över golvet och in i väggen, Känner hur tung han är och mina händer skakar för att jag får ta i så.
Hör hur hans bakhuvud slår emot väggen och jag är bara millimeter ifrån hans ansikte med mitt, jag kan se skräcken i hans ögon. Spänner ögonen i honom, kan känna hans andedräkt så nära honom är jag. Ryter i "att han ska ge fan i att jävlas med fel folk, ser jag det än gång till så dödar jag dig...." Han nickar medgivande och jag ser hur min saliv har skvätt i hans ansikte. Släpper honom plötsligt och han sjunker ihåp, men reser sig fort och går tyst därifrån med huvudet neråtböjt och försvinner snabbt bort i korridoren, hör hur hans kompisar skrattar mobbande att han just blev rädd för en tjej.
Jag ser hur min kärlek står och tittar beundrande och malligt på mig. Jag blir varm.
Vill bara kyssa honom. Vara med honom förevigt. Men det skulle jag aldrig erkänna så jag slår honom kraftigt på armen och säger "kom nu kompis så drar vi ut och röker"
Som rubriken lyder, are you a screamer? Med det undrar jag alltså om du skriker när du knullar?
Funderade på det när jag gick till dagis i morse (jaa jag vet, konstig fundering av en konstig människa vid ett konstigt tillfälle)
Är du liksom den där som ligger på rygg och gnyr som en liten hundvalp? Eller är du den som skriker som om du var tagen ur en porrfilm "jäää beeejbiiii fuck me....ohh gooood" ?? Som att det skulle vara så gott att man måste vråla ut guds namn liksom?
Eller är du en medelmåtta som stönar lite harmoniskt till rytmen, mest för att det "ska va så"?
Nee jag vet inte. Jag Vet knappt vart jag tillhör, Kanske inte den som vrålar som en gorilla men nått låter det ju...
Kanske man skulle ta och spela in sig själv?
Uhhh vore nästan rysligt pinsamt att höra sig själv. Nee skippar nog faktiskt det.
Ska försöka slänga in lite ur min självbiografi sen med =/ Har ju lagt ner skrivandet (så länge iaf) men har ju massa som ligger på hög ;-)
Vet så väl hur tjatig jag tycks vara om min underbara Conny Många av er vet inte ens vem han är. Ni missade något fint vill jag lova.
Han var underbar.
kommer till mitt allra sista andetag älska honom, och när det sen är min tur att lämna jordelivet kommer han va den första att möta mig, det vet jag med all säkerhet (såvida det finns något efter detta)
En hel jävla månad har gått.
Tänk för en månad och en dag sedan, då va han levande.
Och man hade ingen aning om vad ödet hade för planer för honom. Om man ändå hade fått veta. eller ens ana. DÅ kanske man hade tagit vara på tiden mer än att skälla och vara arg som man var så många gånger, som nu i efterhand känns väldigt onödigt. Eftersom han ändå inte blev äldre.
Så fort mörkret kommer, blir det sjukt tungt och saknaden blir extra påtaglig.
Nu sitter jag här i vanlig ordning med tårarna rinnandes ner för mina kinder och ber till den högra makten att få se en skymt av dig.
Faaaan........ varför är livet så grymt?
Hade gärna bytt plats med honom. Låter kanske sjukt. Men han va alldeldes för snäll för att dö. Alldeldes för ynklig och rädd. Han var så fin.
Ååååå vad jag avgudar och älskar honom. Det brukade han logga in på min msn och konstatera. "jag avgudar Conny" brukade det stå på min status ibland, varför gav jag ens ut mitt lösenord?
jo för jag litade på honom. Älskade honom mitt allt.
Över allt annat på denna jord. Han va mitt livs kärlek. Kommmer jag någonsin känna så igen? Jag vill det så gärna, det va äkta kärlek. Kanske vill jag inte ens det, kanske vill jag inte sluta känna så för Conny?!
Teaoretiskt sett borde det vara han som va far till mina barn (som man hört på ryktesvägar att det är han som är far till Tess :-S) Det är så man ska känna för den man skaffar en framtid med och skapar liv med.
Honom ville jag spendera mitt liv med. trodde på honom juuuu.... Eler gjorde jag det?
Det vet i fan............... visste ju att han skulle dö innan 25, ändå va jag inte förbredd nog. ALdrig trodde jag att min Conny skulle dö i en biloycka :-(
ååååå gör sååå ont....
Önskar du va här och gosade med mina djur som du brukade ...
Önskar du va här och tjatade hål i huvudet på mig. Faaan saknar ju dig Conny............................
Mitt mål med den här bloggen är att uppnå status, att bli känd. Känd som en kritiserad och provoaktiv bloggare.
Även om jag inte kan påstå att jag varje dag gör mitt bästa för att fånga er läsares uppmärksamhet. Har helt enkelt inte orken alltid.
Grejen med mig och min blogg är att det är alltid äkta. Nåja, jag erkänner..Många gr skriver jag saker som kanske inte alltid är sanna. Eller jag ljuger kanske inte men låter er tro saker genom att lyfta fram det på ett visst sätt.
Ibland skriver jag saker jag gjort som kanske är privatliv bara för att folk ska tappa hakan och häpna.
Men det hjälper, läsar antalet bara stiger och stiger...
Men jag är ju en sådan person. För er som läser min blogg men kanske inte känner mig, JAg är en fruktansvärt öppen människa, skäms sällan och (när jag inte mår skit som jag förtillfället gör i omgångar) så är jag en jävligt sprudlande glad människa, jag är spontan och jävligt rak.
Ni får tycka preis vad ni vill om mig, tänka och tycka vad ni vill. Hade jag brytt mig hade jag inte öppnat mig och mitt privatliv så mkt som jag gör.
Den handlar om mina känslor. Glädje som sorg.
Om lust. Sexuell lust. Fantasier.
MEn nu skulle jag hemskt gärna vil´ja veta vad ni läsare tycker och tänker. Vad vill ni läsa om? Hur uppfattar ni mig?? Egenkär som jag är så älskar jag att prata om mig själv och höra åsikter om mig. Dåliga som bra det spelar ingen roll.
Alla kan ju inte älska mig bara för att dom flesta gör det ;)
så kom igen nu era jävla torrisar, skriv en kommentar.
Träffade för en tid sedan en person av det motsatta könet, låter namnet vara anonymt. Det hände aldrig något mellan oss mer än sporadisk kontakt och ett och annat myshångel. Han blev som alla andra förbaskade karlar upp över öronen kär i mig och ville ses hela tiden, vilket fick mig att må fruktansvärt illa.
Så jag sa snällt och vänligt åt honom att vi inte skulle ses mer. Jag vart hyfsat besviken eftersom utseendet inte var att klaga på och jag hade mer eller mindre börjat rosta i nedre regionen.
Men det var bara att acceptera Faktum, Kärlek= inget sex.
Idag fick jag ett mkt intressant sms som fick mig att höja ögonbrynen en aning, Det löd följande:
"Du har fan knullat sönder mitt hjärta, du är ett svin. Jag älskade fan dig"
Jag funderade länge och väl på vad han menade, knulla ett hjärta?! Hur gör man det? Frågade några närstående hur det gick till eftersom jag trodde mig veta det mesta inom sex men detta var helt nytt för mig, dock kunde ingen förklara vad det var mer än att jag förmodligen krossat hans innerligt varma och nykära hjärta.
Kunde inte annat än svara honom:
"Hur man knullar ett hjärta vet jag inte hur man gör, men antar att jag kan stryka det från min att-göra-innan-30-lista, och vad det gäller att vara ett svin så kan jag informera unga herr ******** att jag för en exakt vecka sedan tog svin sprutan, vad som hände innan den togs kan jag tyvärr inte annat än beklaga"
Som svar fick jag nått i stil med "du är fan dum i huvudet"
Kan inte annat än hålla med den stakars arma kraken på 29 vårar. Har aldrig sagt nått annat, frågan är varför han är så hopplöst kär i någon som inte är annat än just dum i huvudet?!
Nåja, jag är ganska van vid det här laget. Är nästan mer regel än undantag för mig så det är väl bara att gilla läget antar jag.
Aldrig kul att krossa någons hjärta. Men kan tyvärr inte rå för att jag är så oemotståndlig, snygg, trevlig och alldeldes underbar......nästan som en bal på slottet :-p
Får väl acceptera faktumet att jag är (som en annan kille sa) Giftig!!
Nehee gott folk, dax att borsta tänderna på minstingen och schasa henne i säng =)
Va och rev i mitt skafferi efter en påse pärlsocker, då ligger den där rakt framför mig.
Din pärlplatta som du gjorde ihåp med mina barn i sommras så pedagogisk och gullig.
Du hade helt seriöst valt ut prinsess formen och satt och gjorde hår, ögon osv...
Faaan blir alldeldes tårögd.
Faktumet att min lilla sötnos är gone forever är makalöst & vidrigt.
Att det skulle sluta såhär...Shit. När man tänker på det så blir man fan panikslagen :-S
Idag har han vart borta en hel månad.
Mitt livs vidrigaste månad.
Har upptäckt hur mkt en person kan tillföra ens liv, för när han försvinner så fattas han verkligen. Lämnar en enorm tomhet efter sig, som gör en sjukligt sårbar.
Jag har allti varit sårbar för Conny.
Tuff och hård men han kunde plocka fram mjukisen i mig.
Tro mig, mitt hem har under den senaste månaden varit nära sitt förfall.
Nästan så illa att dom som är med i "rent hus" skulle fått sig en klapp på axeln över att tilochmed deras hur var beboligt.
Okej inte riktigt men nästa´n. Sen Conny dog har jag bara plockat ytterst lite, det nödvändigaste liksom.
Men nu har jag iaf påbörjat. Sen har ljusstakarna åkt upp från förrådet och står nu ståtligt och lyser i tre av fem fönster. Okej ungarnas behöver ny belysning.
Steker köttbullar för fullt. I morgon tänkte jag påbörja lussebak. Tror jag. Nee nu börjar det lukta bränt. Måste kila ut i köket.
Har från flera håll fått upplysningen om att jag måste testa en 90-talist i sängen, dom ska tydligen vara jääävligt bra.
Gaaah jag e ju fan tant. Aldrig har jag nuffsat under täcket med någon som vart yngre än 2 år under mig.
Tanken är både skrämmande och lockande. Kanske vet jag hur dom är?!
Om jag testat får ni luska på själva.
Tanken på att bli slängd framåt med bakbundna händer i handbojjor som sitter åt hååårt och ryggen smiskad röd av en kåt 90 talist med stor kuk i hans kompis säng är iaf jävligt upphetsande ;-p
Då kommer ångesten tillbaka, den "underbara" som man har när man vaknar.
Saknar Min Conny sjukt mkt.
han va så fin.
VIll att han ska logga in på msn,bara ett liten ögonblick, vill att laga mat åt honom,fylla på hans mobil. rama honom, skälla, pussas,lyssna på hans snack om hur bra allt kommmer bli...
vill att han ska ringa och vara jobbig och påfrestande.
ångrar att jag någonsin skällt på honom.Även fast han förtjänade det nästan jämt. Han va så dum många gr. Gjorde sådana dumma jävla grejer. Tänk om han sett vad jag skrev här, då hade han skällt på mig för att jag skämt ut honom oh frågat om "jag sagt nått till brorsan"
Och den där j-a brorsan saknar jag också sjukt mkt.
även fast det känns som mkt i livet är j-t confusing. vill ha allt enkelt. andledningen til att allt är som det är,är för att Johanna är exåert på att ställa till det för sig och dras till folk som lever farligt.
hatar det.
MEn Conny har alltid vart en del av mig. min kärlek. Kom tillbakaaaaaaaaaaaaaaa
Är på sjukt gött humör idag, dansar runt här hemma till Lady gaga :-) (Lady Sagga :-p) Har några funderingar som helt osammanhängande tynger mig. Ett jag är pank, jo helt pank. Inte ens tio kronor så pank att jag nu varit ofrivilligt rökfri i 12 timmar snart. Flera dagar tills kontot fylls på med cash....det är ILLA.
Sen undrar jag varför Falukorv och potatis mos är så jävla got, så gott att jag måste slemma med det i munnen bara för att visa er hur äcklig jag är..Snälla väs hur vidrig jag är...pliiis...
Mina barn är övervilda, kan bero på att deras mamma va lat i morse och gick runt i pyjamas till nyligen.
MEN snart ska vi ut till lekparken. Ska släpa med mig mitt egna Kryss kross Chriss X till lekparken. Neej det är inte han som ska leka utan mina barn =)
Känner mig så jävla taggad, här världen, här kommer johanna. Akta er.... Lämna plats.
BTW hoppas innerligt att få träffa Chrisofer senare, kolla på tve och analysera onödigt vetande :-p Nee kaffe dax
Trots min otroligt långa sovmorgon idag så ligger jag återigen i min säng, klockan är tjugo över nio, så helt sjukt. Inte ens trött. Skulle verkligen vilja ah en sömntablett. Nu vill jag verkligen sova. HAr ångest, vet inte varför. Känner mig otroligt ensam och kramsjuk.
Ringer land och rike runt för att få kontakt med omvärlden, spelar fan ingen roll att jag pratat med folk hela kvällen, känner mig lika övergiven för det =(
Saknar min Conny jättejättejättemkt just nu. Önskar jag kunde ringa honom nu och beklaga mig.
Min lilla skrutt, har som ett stenblock i bröstet, kan knappt andas,
