"Neo och Tess mamma-Älskar er"

Vart man än snavar in på bloggar, på msn så bemöts man av detta "Jag älsakr min son/dotter..."
Eller "Göstas mamma" osv...

Varför?

Kanske är jag jävligt trångsyn och kanske rent av okänslig?!

Men jag anse inte mig själv behöva bekräfta kärleken till mina barn på nätet :-O

Kalla mig hemskt.
Men hur kul skulle ni läsare med handen på hjärtat tycka att det va att varje dag snubbla in på min blogg och läsa tio meter sida om hur duktiga mina barn är på diverse saker, och hur mkt jag älsakr dom.

Är inte det en självklarhet?

En så självklar sak i min vardagg och i mitt liv att det inte ens känns nödvändigt att skriva. Nästan befängt.

Skulle nästan vara skrattretande om min morsa hade mailen "johannasmamma@hotmail.com"
Eller skrev på sin facebook (nu har hon ingen fb men ändå)

"Ååå vad jag älsakr Johanna, mitt allt <3"

Jag skulle skämmas.

Klart får folk skriva precis vad dom vill, är ganska övertygad om att min provoaktiva stil vad det gäller att synas oh höras med både svortdomar och se förmodligen retar galfeber på folk, framfrallt alla "latte-mammor"

För visst är jag en hemskt människa som bjuder ut mig så som jag gör?
Men det är för att jag har små barn, dom läser inte vad jag skriver (tack o lov)

Jag är en sådan person, jag e galen, jag gillar det.

BAra för att jag är mamma, är jag fortfarande Johanna. Och Jag är även Johanna gentemot mina barn (även om jag inte anväder det språk till dom)
Vi är öppna och skojjar.

Jag uppfostrar mina barn strängt och bestämt, jag skämmer även bort dom med både presenter och kärlek, vi har både strikta rutiner oc regler även fat att jag är den jag är och folk säkert tror jag e en sjuk jävel.

Tro mig, även jag faller ut i gråt stundvis när jag tittar på nått av mina sovande barn och inser hur mkt jag älsakr dom, hur fina dom är.

Jag blir varm i hjärtat av att se dom utvecklas, skratta och är stolt över att få vara den av två föräldrar som kämpande får vara en del av deras liv oc att ha fått möjligheten att få vara just MAMMA.

Det är helt fantastiskt.

MEn det är nog inget som intresserar er, hur arga ni än säkert blir på mig ibland så tror jag sannerligen ni hellre läser om mitt/andras sexliv och sjuka bisarra saker än om mina ljuvliga små juveler till barn.

Har jag fel så rätta mig.

Som sagt, ala skriver vad ni vill. För jag läser inte ens sånna bloggar som inte innehåller annat än just barn. Det är tråkigt. Har jag vart inne och kikast en gång och upptäckt att det är en sk "leffe blogg" återvänder jag aldrig igen.

Nee nu ska vi ut=)

"Im the bitch, Im the queen Im the girl in your fucking dream"