<----------------><----------------->

Idag kommer iaf barnen hem.
Längtar verkligen. Pirrar i magen.

Förra veckan va jag så likgiltig till omvärlden så begravningsentreprenören frågade om jag inte skulle sätta mig ner så jag inte svimmade.

Det smärtar lika mkt fortfarande MEN nu känner jag för att spendera all ledig tid med mina barn.

Är dock sjukligt orolig för att det ska hända dom nått, ringer till deras far och kollar så dom inte kört ihjäl sig och "glömt ringa" (troligt liksom)

Usch..
Blir till att städa hemma, som sagt knappt vart hemma på två veckor så det är inte trevligt hemma.

Ska kramas med barnen som fan sen, men nu är det jobba som Gäller.
Mannen som ska köra mig är lite slö.

Puss