onsdag 2 december 2009

Om ni visste vad jag skulle vilja plåga det där trädet?!

Känner sånt hat för det där ända ensamma äckliga träd, varför va det tvnget att stå just där?
Nästan som att det stod där bara för att det skulle ta min Conny ifrån mig=(

Skule vilja ta en dag och bara sparka på det, skrika på det.

Ibland är man full av känslor, ledsna och arga.

Arg oh ledsen för att man vet att man inget kan göra.
Usch....

Men visst lyser det vackert på kvällen med alla ljusen??
Jag o Roger tände ljus för honom två gr om dagen fram till begravningen, sen slutade vi =(
Sen va jag där och tände igår.

I går hade jag en tyst minut för honom, ägnar all min "lediga tid" till att tänka på honom, även fast det inte är frivilligt alltid.

Antar jag måste sörja för att kunna gå vidare....

Älskar ju honom.....



1 kommentar:

  1. Hej.
    Jag såg din Conny inne på Till minne av. Jag är där inne varje dag och sörjer.
    När jag såg att du hade en blogg kunde jag inte låta bli att läsa den.
    Jag beklagar sorgen och lider med dig.
    Sorgen är en hemsk och fruktansvärd sak att gå igenom.
    Som min psykolog säger är sorgen i tre faser.
    Chocken, bearbetningsfasen och accepteringsfasen.

    Tror aldrig att jag kommer ut chockfasen.

    Det är fruktansvärt att mista någon hastigt.
    Man har ingen avslut.

    Jag tänker på dig och kommer att följa din blogg om du inte har nåt emot det.

    Var rädd om dig.

    Kramar från en medmänniska

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Jag

Jag

Labels

Blog Archive

Etiketter

Följa

www.dsit.sejknt

Vädret

Besökare

Totalt: Idag: Veckans: