Jag vet hur det är att älska någon obegränsat, att sakna någon så själen gråter vid minsta tanke på honom.
Att aldrig mer få träffa honom som från tidig tonår kännts som "den rätta"
att ständigt plågas av saknad och att hela tiden tjata om honom.
Fan vill inte att han ska vara borta, vet att jag sagt det s många gr... men kan säga det igen och igen och igen...
Älskar min plutt.
Tänk om man bara hade hört honom stå här utanför nu oh ropa "johannaaaaaa" vilken känsla.
Fan vad tomt det är utan honom.
Kommer aldrig älska någon så igen.
Varför? Varför just han? varför just nu? Usch..........
Love youuu....

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar