Alla fingrar finns där, två ögon en näsa en mun...
Alla tänder...Allt. Sjukt.
Oh så fina så.
Det vore ju egentligen mindre konstigt om det blev fel.
Och hur mkt kan man älskar sitt barn egentligen?
Jag kan gråta ibland för jag älskar dom så mkt.
Finns det någon människa som kan framkalla så mkt ångest och dåligt samvete? så mkt prestations ångest?
Så mkt kärlek. Tror fan inte det.
Hoppas jag får fler sådana små underverk i framtiden. Längtar. Är faktiskt väldigt bebissugen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar