Hatar den känslan. Man går förbi någon och ler och säger "hej" oc man får inget svar, då undrar man om man inte syntes eller om det va för att man inte va önskad på plats.
Eller när man pratar om något och man får höra "haha ska du skaffa bil??" som att det skulle vara en omöjlighet?! (nu va de ju inte mig sj jag pratade om men ändå)
Telefonen är så jävla tyst, inga sms, ingen som ringer. Den som alltid brukar gå varm.
Ingen som ringer på dörren, ingen som sriver på msn eller facebook knappt.
Varför?
Är det mitt eget fel? Är det för att jag tagit vå kliv bakåt?
Hänger inte med i något längre. Som att hela världen lever vidare framför mina ögon och jag märker ingenting.
Just nu skulle jag behövt världens största kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar