Lilla Conny!

Tro inte att jag glömt dig. Sörjer än. Det gör fan fortfarande lika ont, bara att chocken lagt sig. Det där hysteriska.
Sen har jag minst sagt haft fullt upp i mitt liv med sjuhelvetes massa grejer.

Inne på en femte månad sen du lämnade jordelivet.
Helt sjukt. Och snart kommer sommaren, och vad kommer sommaren vara utan lilla Conny?

Saknar dig så. Lyssnade på en inspelning med din röst på min mobil häromdagen, Känns så verkligt när man hör din röst, känns som du är här då.
Undra när man slutar vara så bitter, när man börjar le vid tanken på dig istället för att känna tårar bränna i ögonen.

Har ju känt dig nästan halva mitt liv.
Nu ska jag bli gammal (om jag nu blir det) Utan dig.

Vem ska då mobba mig för att jag börjar bli gråhårig? Du fick aldrig chansen att bli bättre, aldrig chansen att bli pappa.

Du kommer aldrig leva vidare i någon annan. Det gör så ont Conny.
Jag kommer alltid att ägna dig en tanke, spec på högtider, din födelsedag, dödsdagen...när jag åker förbi det där jävla trädet som barnen numera kallar "connys träd"
Har kvar din pärlplatta från när du pärlade med barnen.
Dom har köpt en nalle till dig som vi ska lägga vid din grav.

Markus saknar dig med, han tycker det är skitjobbigt att du är borta, han kallar dig en av sina bästa vänner precis som du kallade mig och honom.

Du var underbar. Har tänt ett ljus för dig idag.

Och här kommer ett till lilla Gubben, hoppas du sover gott!