extra jävla jobbig skitdag...

hans röst går om och om igen i mediaplayern.

Fan kan knappt andas, önskar han låg här hos mig och va klänging när jag hade saker att göra och blev irriterad på honom.

det trycker över bröstet oh klumpar sig i magen.

Lyssnar på sorgsen musik och tårarna rinner som fan i mitt ansikte, är inte sådär söt och gråtmild utan snarare desperat och kaotisk jävla misär i trynet.

Försöker ivrigt att tänka på annat, va på gympan innan med barnen, tog på mig en uppgift att sälja bingolotter åt föreningen.

Men likt förbannat spökar han i mitt huvud.
Kan inte fokusera på annat, omöjligt. helvete.

Vill känna hans mjuka hud mot mig, hans händer flätade i mina.
Ligga med örat mot hans bröst och lyssna på hans hjärta.

Hans torra nariga läppar som alltid pussade på mig.

han va alltid så tacksam, han var snäll. Förmodligen den snällaste jag vet.
Även om han visade upp en annan sida utåt och skulle verka tuff.

nee usch, måste torka ansiktet, grinar ihjäl mig...