Tom

Vaknade idag och kände en enorm tomhet, förlusten kändes extremt påträngande och jag har haft svårt att andas normalt.

Ett fasligt tryck över bröstet. Alla dagar är hemska, men en del är värre än andra.

Blir så jobbigt med detta "Aldrig mer" Det är det som gör så förbannat ont.

Längtade efter att få gå till min psykolog idag kl ett, men då ringer dom från vårdcentralen oh säger att hon är sjuk.

Då vart jag ännu mer ledsen, hade verkligen behövt grina av mig lite känslor.
Känner mig så förbannat ensam fast jag inte är det.

Gick och lade mig och sov hela förmiddagen istället, tills det va dax att hämta barn.

Saknar Roger med som är i Norge, vill att han ska komma hem.
Rädd att han ska försvinna också.
Vill ha honom vid min sida i allt det här, och annars också.

Håller på att tvätta massa, åt både mig och barnen och Roger, ingen av oss har tvättat på två veckor.

Usch ska försöka börja med maten, frågan är bara vad man ska äta?!