saknar...

Önskar jag fick 5 minuter med Markus,att sakna kan vara mysigt om det bara är för ett litet tag men detta skär sönder mig. skulle så gärna vilja krama om honom, mår så fruktansvärt dåligt av att behöva vara frånskild från dom jag älskar mest, och mitt i all misär skulle jag så innerligt vilja vara med min man, ha honom vid min sida, han är min bästa vän och kan berätta precis allt för honom, han förstår han tröstar och peppar mig. Förutom barnen är han det bästa som hänt mig. Vi har gått iggenom sååå mkt men det har bara stärkt oss. Gör ont i hela mig att inte få vara i hans armar förrens 23 juli. Hur ska jag stå ut? Det absolut finaste och bästa med ett äktenskap förutom kärleken är att man har en person man älskar och avgudar att dela precis allt med, sin vardag, glädje och sorg. Visst är det vackert egentligen? Jag kommer älska honom och kämpoa för att äktenskapet ska fungera till sista andetaget. Litar på honom till 100 procent och är fortfarande stundvis nykär och pirrig i hans närhet. Detta inlägg kanske låter aningen klyschigt och larvigt men det är verkligen så. Han är en av mina mittpunkter i livet och tillsammans är vi otroligt starka. Jag tror på på äkta kärlek, på livslång sådan och på monogami. MEN tror inte alla förhållande har "det" utan tror det kan vara sällsynt. Jag har hela mitt liv letat efter den "rätta" och trott jag hittat honom flera gr och undrat om det är "han som är den rätta" men så fort jag träffade Markus visste jag efter bara några timmar att honom ska jag gifta mig med. Tror många ger upp sina äktenskap för lätt och ständigt letar efter typ "kickar" och tröttnar för lätt. Men det är ju det du lovar i kyrkan att finnas i med och motvind att kämpa för ditt äktenskap oisv alla förhållanden har svackor men det är ju då man ska kämpa tillsammans, tvåsamheten är fantastisk. Visst är en relation destruktiv och skadar mer än glädjer är kanske en seperation det bästa. Markus är den mest kärleksfula människa jag någonsin träffat han har tagit hand om mig och behandlat mig som en prinsessa i alla lägen.Han har aldrig övergivit mig och han ber om förlåtelse när han sårat mig och kramar och pussar på mig ofta och mkt, håller mig i handen när vi promenerar och håller om mig varje natt utan undantag. Oh lord, vad jag saknar honom. Ni därute som lever i en relation , njut av det, ta vara på varann man vet aldrig hur länge man har varann och somna aldrig osams. Ni är lyckligt lottade! Nee nu ska jag strax kolla film - är ju fredag. Men först ska jag ringa min älskade make och tala om hur mkt han betyder för mig och hur mkt jag älskar honom och vilken fantastisk make, vän och pappa han är när han e drogfri! Trevlig helg allihopa!