Man vill bara ha en EGEN jävla lägenhet, just nu e vi bostadslösa, o hur kul e de lixom?!
ååååå jag är dessutom så förbenat bebissugen så springer det runt en liten näpen sådan söt tjej som e i 6:e mån o d knappt syns, minns när en annan precis a tog efter-sexet-ciggen och kände hur magen välde över på vardera sängkant och fötterna va som två betongklumpar.
Akta er frabbar för o ha orena kallingar i tvättstugan för då blir jag på tjocken ;-p
Eller just de, nu längtar jag ju efter att tiden ska gå o man få bli stabil o ha bostad, sysselsättning o en ansvarstagande karl (kan ju inte begära för mkt av en karl heller) då helt plötsligt har den "heliga" dragit igen blixtlåset o vägrar öppna sig, aja får la gila läget.
Kan ju bara gotta mig åt att söta fröken-fräken-gravidos (som väntar en tös som jag överröst med beb is kläder o dyl för tusentals kr i avundsjuka och välvilja såklart) kommer ha en fjortis hon åxå som skriker o gapar, då ska jag luta mig tillbaka m en paraplydrink i marbella och njuta över att jag edan gått igenom det med min lilla Donna där hemma!!
BTW HOPPAS FOLK TAR D JAG SKRIVER MED ETT LEENDE?!!! jag avgudar hennes mage o längtar efter denna lilla tösabit!!
Najs att ni fick åka ifrån brunnsgården eftersom ni knarkade på stället. Man får tänka lite längre än näsan räcker om man bryr sig om sina barn.
SvaraRaderaFy att du aldrig lär dig Johanna! såg dig i huskvarna i fredags på marknaden med stickad mössa och helt nerknarkad. Bedrövligt, sorgligt finns inga ord. Dina barn lär väl aldrig mer kunna lita på dej mer. Det är bara du och Markus. Ni förblir ensamma! Ingen vill ha med er att göra mer.
SvaraRaderaHej Johanna!
SvaraRaderaVa roligt att se lite aktivitet på Bloggen igen! Har saknat Dig o dina inlägg!
Man förstår av det du skriver att du har/ har haft en väldigt jobbig tid.
Svårt att hitta motivationen o kraften att vända en nedåtgående spiral.
Inte lätt att resa sig ur missären o få tillbaka sin stolthet o tron på sig själv o sin egen förmåga.
Förstår att skam är en påtaglig känsla när man gjort sig själv o sin omgivning besviken gång på gång.
Jag önskar dig styrka o motivation. Hoppas att ni ska kunna leva som en lycklig familj igen...
T o m jag som inte känner Dig tkr att det vore så sorgligt att en så färgstark person som Du skulle suddas ut till ett oigenkännligt offer för droger.
Alla mnsk förtjänar bättre än så! Låt inte drogerna beröva dig din kreativitet, din skärpa din kärlek till dina barn!
Hoppas att ni kan stötta varandra i kampen o att det inte blir tvärtom.
Lycka o kraft till Dig!