måndag 26 oktober 2009

Aldrig trodde jag det det skulle va så överjävligt...

Jag visste att jag älskade dig, jag visste att du va mitt allt, jag visste allt det där, va jämt orolig,
Men aldrig förr har jag gråtit så mkt oavbrutet och så hysteriskt över något eller någon som nu.

Fan det värker så, älskar dig så fruktansvärt mkt...
Är så glad att du frågade om jag älskaqde dig, innan du åkte i fredags.


Luktar på mina sängkläder där du sovit, kommer aldrig byta, dina smutsiga strumpor ligger på golvet, din disk står i köket, dina matrester från när jag gjorde födelsemiddag åt dig står med kvar.

Aldrig mer ska du ligga breve mig och hispa runt i sängen så man får ryta i och be dig ligga stilla, aldrig mer får man höra dig ropa utanfr.

Saknar att se dig logga in på msn oh vibba mig hundra gånger.

saknar dig när du säger att jag är allt du hade som verkligen brydde sig,när du skrattade över hur jävla för snäll jag va. "jag fattar inte ens att du släpper in mig johanna" sa du.
det är klart jag gjorde.

Lagade mat åt dig, du åt som bara den.

Har alltid vart rädd om dig, jag bjöd dig inte ens på EN öl, tänk vad många av dina vänner som drog ner dig i skiten istället för att hjälpa! är det vänskap?

Det höll du med om.

Förra fredagen grät du för du kände att du bara hade din familj och mig, du busade med barnen. Vad fan ska jag säga när dom frågar efter dig??

Har spenderat natten med din bror och mamma.
Kändes bra. bra att va nära dom. Men fan vad ont det gör.

Jag saknar dig så, det gör så ont... orkr knappt röra mig. inte ätit sen i fredags.
knappt sovit.
ÄLskar dig...

2 kommentarer:

  1. Hej Johanna!

    Visste vem Conny var sen han var liten grabb så jag kan förstå att du tyckte om honom. Vet att inga ord hjälper nu. Allt jag kan säga, precis som jag sa till min svägerska som är lika förkrossad som du över att han är borta, är att Conny mår så mycket bättre nu. Det måste vi tro för att orka vidare.
    Skickar styrkekramar och tänker på dig.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Jag blir faktiskt ganska irreterad över det du skrev i ett tidigare inlägg. Vi var många som älskade conny! Alla har en speciell relation till honom. ALLA! Alla har nog hjälpt honom på ett eller annat sätt Johanna så du har inte rätt att skriva att det bara finns några få som har älskat och ställt upp för honom! Han har sagt till mig och en till jag känner att det är mig och honom han vet att han alltid kan vända sig till. Alltid. Jag förstår att du är galet ledsen, likså jag! men du måste låta andra vara det med! Inte göra narr av dem för att du tycker att du har mer rätt att vara ledsen än någon annan. Conny har varit hemma hos mig me, fått mat, kläder, sovplats och kärlek. Jag håller med dig om att alla kanske intre har hjälpt honom, men han var ändå en vuxen människa som gjorde sina egna val! Alla måste få sörja! Jag hppas att du tar dig igenom denna tiden för dina barn behöver dig Johanna. man ska leva för dem man har kvar i livet, inte gräva ner sig för de man förlorat. Minns altt underbart med Conny, de bra stunderna. Men du måste gå vidare. Johanna, Conny tog nykeln och körde. Han var som sagt en vuxen människa. Det är INTE ditt fel detta. Du gav honom allt du kunde och det kommer han alltid uppskatta och minnas=) Njut av de bra minnena och lev för din familj!
    Massa styrkekramar till dig!

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Jag

Jag

Labels

Blog Archive

Etiketter

Följa

www.dsit.sejknt

Vädret

Besökare

Totalt: Idag: Veckans: