Saknar

Sitter här hemma och ser hur snön yr där ute, jag saknar Conny.
Funderar över om han fryser, han va kass på att klä på sig ordentligt. Ibland slarvade han bort sin jacka och gick utan.

Tänk om han fryser där han är. Alla säger att man inte gör det, men vem fan vet?

Ingen vet vad som händer efter döden, äär personligen övertygad om ett liv efter det.
Tror stenhårt på andevärlden osv och tror även att man har känslor där.
Både fysiksa o psykiska.

Deremot kanske man inte är lika känslig för vissa faktum när man väl insett sitt öde.
När du völ gjort det har du förmodligen lämnat jorden också och finns inte som ande längre utan föds vidare i en annan kropp.
Deremot kan man säkerligen hällsa på sina nära och kära när du flytt planeten jorden.

Det är svårt det där, önskar jag kunde hällsa på honom och bara krama om honom en sista gång. Fråga hur han har det, är övertygad om att ja skulle sova mkt bättre om nätterna då.

Slipa oroa sig. Vill bara att han har det varmt och tryggt och mår bra.

Önskar jag kunde be dig att stanna, höra din röst.
Låna din kraft.

Tackar dom högre makterna för att jag hittat mitt livs kärlek att dela denna sorg med efter en sådan älskvärd vän som Conny va.

Att vi kan sörja tillsammans, minnas och skratta men också gråta.
Det gör ont, jävligt ont, undra NÄR man tar steget och går vidare?!

Tro för guds skull inte att jag glömmer dig bara Conny! Det gör jag aldrig.