1. Mod
Mesa inte, det du skäms för ska med! Känns det du skrivit jättepinsamt så ska det med! Pinsamhet är en garant för att det är bra. Får du panik vid tanken av att dina päron ska läsa så ska det definitivt med!
Våga balla ur, våga gå bananas och tänj gränser. Det är receptet på en succékrönika.
2. Var privat
Våga vara hisnande privat, det är sånt som engagerar dem som läser.
Våga blotta dig helt: ”Hej, här är jag, jag opererade just bort min ena äggledare, jag är så ledsen, mitt hjärta brast i tusen bitar på operationsbordet.”
Genom att våga vara rysligt privat och öppen blir du helt klart unik och det du läser går in i folks hjärtan. Och genom att skriva om dina svaga sidor och nojor så stärker du andra.
När det kommer till kritan så är privata grejer det enda folk vill läsa, de som hävdar att de är totalt ointresserade av folks privata förehavanden och hellre läser långa objektiva politiska utläggningar LJUGER.
3. Var iskall
Efter Ranelidfejden fick jag ett råd av en kulturmänniska: ”du måste tänka på att det faktiskt finns en människa bakom personerna du skriver om.”
Men hade jag tänkt på det så hade det ju inte blivit nån Ranelidfejd och då hade min geniala (haha) recension aldrig blivit skriven, tänk så många personer som inte hade fått sig ett gott garv som de nu fick, tänk så många jag UNDERHÖLL med den där roliga recensionen. Jag tyckte att det behövdes lite mer rajtantajtan på kultursidan. Jag gjorde nåt historiskt, det är liksom större än Ranelids sårade ego.
Så, tänk INTE på att det finns en människa bakom personerna du skriver om! Det är tabu att tänka så, för då fegar du ur och blir en mes och en mes är ingen bra krönikör.
En bra krönikör måste vara iskall och funny och witty och ganska (mycket) cold hearted.
4. Bli en gås
Jag tror man måste vara lite knäpp för att fixa att vara en personlig krönikör i en stor tidning. Alla människor tror plötsligt att du är deras bästa vän, att de känner dig, du blir mailbombad, du får utstå kritik och en del hot. Alla har förutfattade meningar om dig. Vissa har svårt att hantera dig. Du måste vara beredd på att få hur mycket kritik som helst.
Låt det som bara är dumt rinna av dig som på en gås, bli en gås så klarar du allt. Se till att hålla dig sysselsatt, skaffa dig mycket skrivjobb, då hinner du inte ta åt dig av kritiken.
Vettig kritik är ju bara att snappa upp och tänk: tack för tipsen, typ.
5. Arbeta stenhårt
Arbetsbördan är ofta enorm, det upptar hela din tid, dag som natt, år efter år. Du måste gilla det så mycket att det är värt det. En slacker göre sig icke besvär, hon åker direkt.
Du måste också kunna skriva under tidspress, och ibland måste du kunna skriva en ny krönika på en timme. Det är sånt man övar upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar